Hälso- och sjukvårdslaboratorier tenderar att fokusera på arbetsflöden. Men CMIO Patrik Georgii-Hemming vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm menar att samtalet i stället måste handla om data.

Mängden data i sjukvårdslaboratorier ökar explosionsartat. Om vi hittar ett långsiktigt hållbart sätt att använda data finns det en enorm potential att förbättra diagnostiken, säger Patrik Georgii-Hemming, medicinsk informationschef.

– God diagnostik är grunden för högkvalitativ hälso- och sjukvård, men datamängderna är i dag svåra att hantera. Därför behövs en digital transformation, konstaterar han.

Denna omvandling måste enligt honom vara datadriven.

Medicinska beslut baseras på data. Därför behöver vi ett datacentrerat arbetssätt.

Fokus på datakvalitet

Att sätta data i centrum låter både självklart och enkelt, men riskerar ändå att hamna i skymundan i det dagliga IT-arbetet.

– Inom IT-avdelningar fokuserar vi ofta på processautomatisering. Men vi får inte glömma vad I:et i IT står för – information, säger Georgii-Hemming.

Han uppmanar IT-avdelningar inom hälso- och sjukvården, liksom leverantörer av vårdsystem, att konsekvent prioritera data och datakvalitet, snarare än enbart processer.

Georgii-Hemming uppmanade IT-avdelningar inom hälso- och sjukvården och utvecklare av programvara för sektorn att alltid hålla ett öga på data och dess kvalitet, snarare än på processerna.

Enligt Georgii-Hemming kännetecknas kvalitativ data av att den är:

• Relevant
  Tillgodoser användarnas nuvarande och framtida behov
• Noggrann och tillförlitlig
  Korrekt och konsekvent i det den avser att mäta
• Aktuell och levererad i tid
  Insamlad inom överenskommen tidsram och tillgänglig när den behövs
• Sammanhängande och jämförbar
  Konsekvent över tid och mellan leverantörer samt möjlig att kombinera med andra datakällor
• Tillgänglig och begriplig
  Lätt att nå och lätt att förstå

Genom att konsekvent arbeta med datakvalitet vill Georgii-Hemming säkerställa att läkare får tillgänglig, korrekt och komplett information.

– Vår uppgift inom IT är att stödja klinikerna i planering, samarbete, analys och åtgärder baserade på den information de får tillgång till.

Ett botemedel mot ”applioskleros”

De flesta organisationer lider av applioskleros, menar Georgii-Hemming. Det innebär ett applikationscentrerat synsätt där systemen blir viktigare än datan.

Typiska symtom är:
– data som är inlåst i applikationer
– omfattande och kostsamma datakonverteringsprojekt
– integrationer som slukar 35–65 procent av IT-budgeten
– svårigheter att kombinera extern och intern data

– Lösningen är ett datacentrerat arbetssätt, säger han. Då blir data en öppen resurs som överlever enskilda applikationer, vilket gör integration både enklare och betydligt billigare.

Men en sådan förändring sker inte av sig själv.

– De sju system vi har i dag räcker inte. Vi behöver ett verkligt skifte, säger han och riktar frågan till Mylab: ”Är ni redo för utmaningen?”

Att skapa värde genom att leverera data

Mylab är redo att ta sig an utmaningen och tillsammans med sina partners i Stockholm bygga en datacentrerad arkitektur, säger vd Samuli Niiranen.

Han lyfter fram Georgii-Hemmings strategiska perspektiv och konstaterar att fokus på data ligger helt i linje med Mylabs syn på värdeskapande.

– I praktiken är det värde våra kunder skapar för sina kunder just data, ofta patientspecifik data. Kärnan i Mylabs uppdrag är därför att möjliggöra produktion, hantering och tillgängliggörande av denna information.

Mylabs motto ”deliver data, deliver life” sammanfattar denna ambition.

Niiranen betonar också vikten av att noggrant analysera dataflöden och databeroenden vid utveckling av datacentrerade lösningar för laboratorier och diagnostik.

– Data existerar sällan i isolerade silos. Tvärtom hänger den ihop med allt mer tvärvetenskapliga och integrerade arbetsflöden inom diagnostik.

Nu handlar nästa steg om att lyssna och förstå behoven vid Karolinska Universitetssjukhuset.

– Därefter tar vi fram en gemensam färdplan och bygger vidare på den erfarenhet Mylab har från stora universitetssjukhus i Finland och deras föränderliga behov, avslutar Niiranen.

FAKTABOX

Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sverige (siffror från 2021)

• Andel av vårduppdraget i Region Stockholm som har genomförts: 102,1 procent
• Genomsnittligt antal sängar: 1 086 (+11 procent från 2018)
• Antal patientbesök (slutenvård och öppenvård): 1,4 miljoner
• Antal PCR-tester (utförda/samordnade): 2,1 miljoner
• Pågående kliniska studier: 1 300
• Nettoresultat: 740 miljoner kronor